Crown Prince L - 1 år

Idag har jag haft Prince i 1 år.
-
Jag minns provridningen som om det vore igår. Haha, jag var så nervös att jag skakade! Det första jag tyckte om honom var att han var stor, det kommer jag ihåg. Vid ridningen så visade de honom, sedan fick jag rida lite. Det märktes ju att han hade en egen vilja, haha! Vid lastningen slet han sig 2-3 gånger, och jag vet att jag var mer kär i tanken att ha en häst än i Prince, haha. Ärligt så klickade det inte direkt. Han var ju sååå himla stor, red ju sällan storhäst då.
Men det kom någon månad efteråt, när jag verkligen fick känna honom.
-
Första ridpasset på hemmaplan!
-
-
Vi har haft våra perioder, tro mig.
De gångerna när det gått bra, när han gått på som ingenting. Men vi har även haft de värsta, när han stegrat runt, stuckit och inte gått att rida ut i skogen eller ens i paddocken. De gånger jag grät i stallet för att jag var så besviken och han inte ville lyssna. När han vägrade gå in i stallet, när jag inte ens kunde ta in honom själv då han bara vände runt och sprang iväg.
Men trots allt har jag bara trillat av honom 1 gång, vilket är ganska så otroligt då han är helt galen ibland.
-
Haha, galen häst ?! Måste filma någon gång när han dampar såhär.
-
-
Nu går det faktiskt ganska bra. Visst, han kan hålla på ibland, men för det mesta gå det faktiskt bra. Vi ska komma igång ordentligt nu, ska verkligen kämpa och träna nu. Målet är väl egentligen bara någon Clear Round, haha!
-
-
Nej, men jag skulle aldrig vilja ha en annan häst. Ärligt så har jag tänkt så någon gång innan, om Prince kanske borde säljas och jag skulle köpa en annan ponny, en som är mindre och lite enklare då Prince kan ha en sån jävla vilja ibland. De gångerna jag inte hade lust att åka ner och rida honom för jag redan visste att det inte skulle gå bra.
Men nu så skulle jag aldrig tänka tanken. Han är precis som mig.
Film från i somras! Ärligt, så tycker jag inte han ser ut som en typisk travare heller. Han är mycket snyggare ;)
Jag lovar att filma lite snart, på bilder är det ju faktiskt bara ögonblicksbilder.
-
-
Prince är så speciell, man måste lära känna honom, och då är det omöjligt att inte tycka om honom. Han finns alltid där, han känner mig ut och in. Han vet när han kan bråka och inte, han vet när han ska vara ordentlig. Han vet när jag orkar och inte, han känner mig. Han lyssnar alltid, trots att han inte förstår.
När jag ser Prince, så blir allting bättre. Det går inte förklara. Det finns ingen som honom.
Men jag älskar honom, det gör jag verkligen. Han är en stor del av mitt liv, en av de största. Jag klarar mig inte utan honom. Han är allt.

Nej, Prince är anledningen till varför jag kämpar. Han är allt, allt och lite till.

Och tiden går läskigt fort, vi har fått massvis av minnen och fler ska det bli.

Jag älskar dig, världens bästa Prince!

//Sofie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0